Tyresta nationalpark

Urskogens beskyddare

”Hennes kontor är 5 000 hektar stort, det är vilt och smyckat med gammelskog och spegelblanka sjöar. Tillsynsmannen Ann älskar sitt arbete för möjligheten att skydda den gamla urskogen – men också för höststormarna och vargavintrarna som väcker kropp och själ till liv igen.”

I nya numret av tidningen Friluftsliv fick jag äran att göra en väldigt rolig intervju på en plats jag tycker otroligt mycket om: Tyresta nationalpark. Jag och fotografen Emma Mattsson mötte tillsynsmannen Ann, som spenderar sina arbetsdagar ute i den där magiska urskogen. Det var ett inspirerande möte och jag tror att både jag och Emma var redo att skicka in våra CV till Tyresta direkt efter. Anns resa till den vardag hon lever idag var lång och trasslig, men nu har hon hittat hem där bland de gamla träden.

ann_tyresta

Mötet med Ann gav mig verkligen sådana lyckokänslor. En del av mitt yrke handlar ju om just möten – och det är jag så otroligt tacksam för.

– Urskogen gör Tyresta unikt. Det är en viktig oas för många som vandrar, åker skidor och ägnar sig åt friluftsliv. Jag känner mig stolt över att jag får skydda denna plats, att det är min arbetsuppgift.

För att inte tala om hennes arbetsplats – vilken dröm! Anns arbete följer årstidernas rytm och arbetsuppgifterna varierar under året. Tyresta Nationalpark är utan tvekan min favoritplats i Stockholm. Nog för att jag är uppvuxen runt knuten, men det är också en plats med enorma naturvärden. En urskog är en skog som aldrig har blivit utsatt för mänsklig påverkan. Där finns en påtaglig vildmarkskänsla trots att man är nära en huvudstad.

Hon ser ut över fågelsjön. Gräsänderna flaxar i bortre änden.
– Jag brukar säga att Tyresta, att de här skogarna, har varit mitt livs räddning.

urskogens-beskyddare_friluftsliv

Det finns också lite annat i senaste numret som jag skrivit också. Till exempel har jag varit redaktör för nyhetssidorna och testat mjukkonserv från 24 Hour meals. 

Annonser

Hur skapar man sig sitt drömjobb?

Många har den, den där skavande känslan om att man borde göra något annat med sitt liv. Den stora frågan är bara VAD?

Jag må ha vetat redan som sjuåring vad jag ville göra i mitt liv – men jag var inte alls säker på hur det hela skulle gå till. Jag ville bara skriva.  I elvaårsåldern insåg jag att författardrömmen inte var en särskilt enkel väg. Det var inget jag kunde utbilda mig till bara sådär. Journalistik skulle därför bli vägen dit, bestämde jag mig för. Men självklart har jag inte alltid vetat hur allt ska gå till, om det ens skulle funka, om frilansandet kunde bli något att verkligen leva på.

Jag har skrivit det förut – man måste inte alltid  veta exakt vad man ska göra. Du kommer inte hitta din passion om du inte våga testa dig fram. Du kommer inte hitta ditt idealiska drömjobb genom att bara sitta och tänka på det, du måste ut och våga. Det är inte säkert att din chansning blir rätt, men du kommer garanterat närmare. Att lämna en situation som du vet inte är rätt, innebär att du tvingas fundera på nästa steg. Du tvingas ut att utforska vad du egentligen vill. Angeliqa som driver Vandringsbloggen lämnade nyligen en trygg anställning för att våga satsa på det hon brinner på – på friluftsliv, bloggen, skrivande och roliga samarbeten. En värld där allt inte är utstakat, men så otroligt levande eftersom hon älskar den världen. Eller Mary som driver bloggen Made by Mary – hennes historia är enormt inspirerande. Läs hur hon vågade bryta upp från det liv hon kände för att satsa på något helt annat, något som hjärtat hittade hem i. Det krävs mod för det, och jag tror att fler skulle bli lyckligare om de vågade.

Jag tror också att man inte ska göra något enbart för pengarnas skull. För att hitta din grej, som du kan brinna för, måste du bortse från ekonomin. Min erfarenhet är att de jobb som jag gjort enbart för pengarnas skull, det är de jobb som betyder minst för mig. Jag har valt ett kreativt yrke helt enkelt för att det får mig att brinna. Ett penga-fokus tar bort lekfullheten och friheten i mina val. Om du vill starta business av det du älskar, då är fokusen inte ekonomin, utan det som får dig att bubbla av inspiration. Förhoppningsvis kommer pengarna på köpet när man ger sig sjutton på att göra ett riktigt bra jobb och att lyckas med det.

I ett tidigare inlägg skrev jag: ”Jag tror att magin uppstår någonstans mellan det du älskar och det du är bra på. Jag tror också att inspirationen inte kan inväntas. Det är en förfärligt enkel ursäkt att använda sig av när man inte vågar ta tag i det kreativa projektet. Inspirationen kommer, men det är ditt jobb att bara börja någonstans.”

Avslutar med det.

Att hämta kraft i urskogen

Idag har världen blivit galen, det är så det känns. Hur, hur, hur kunde detta hända? Hur kan världens mäktigaste man vara en som är emot våra grundläggande, mänskliga rättigheter? Det är 2016, men det känns inte som det.

När världen blir galen så vill jag dra mig undan dit där jag kan andas. I skogen och i tystnaden. Och även om jag inte kan dra ut fysiskt i skogen just idag, så kan jag göra det känslomässigt och i tanke. För tack och lov innehåller min arbetsdag febrilt skrivande och koncentrerad fördjupning i en av de vackraste skogar som jag har varit i. Det är en av europas äldsta urskogar och den ligger i norra Grekland; Frakto forest. Där är träden så gamla och ståtliga och vattenfallen flödar utan avbrott mellan grenverken. Det är en uppfriskande tanke att skogen på något vis är ”ostädad”. Grenar och rotvältor får ligga huller om buller, där de hamnar. Det finns inget falskt, inget tillrättalagt. Bara en naturlig utveckling. Här får skogen leva sitt liv, på samma sätt som den gjort i hundratals år. Inte en plats att gömma sig på, men en plats för att ladda om, reflektera och kanske – hitta hopp.

frakto1

 

frakto3

När varje söndagspromenad blir ett äventyr

img_3389

Jag älskar det här truliga, stormiga vädret som biter in i märg och ben. Jag gjorde en intervju nyligen med en inspirerande kvinna som spenderar sina arbetsdagar ute i skogen, alla årstider. Hon sa något som tog fäste i mig och som jag verkligen kunde relatera till:
”Jag gillar väder som biter tag och ruskar om. Då känner jag mig levande. Jag älskar höststormarna”.

Så känner jag också. Det är något med det här vädret som gör att allting väcks till liv inombords.

Igår, en helt vanlig söndag, gav vi oss ut på en promenad. Vi gick längs med vattnet, tog oss upp och ned över snösmuliga rötter och längs med hala stigar. Äntligen fick understället åka på och på fötterna rejäla, varma ullsockor. Stannade till på världens bästa café och åt våfflor med hjortronsylt och drack varm choklad som värmde gott i magarna. Sedan fortsatte vi vår söndagspromenad. Vi kom hem flera timmar senare med skymningen,när gatlamporna lös och jag hade behövt en pannlampa för att se underlaget ordentligt. När jag steg innanför ytterdörren bankade hjärtat vilt och kinderna brann av vinden som bitit. Det kändes precis som efter en sådan där dag då man kommer ned från ett berg, som om man varit med om ett stort äventyr. En helt vanlig söndagspromenad där vädret har spolat igenom en med isande vindar och den friskaste luft. Jag bara älskar det.

Den här vintern ska fyllas av äventyrliga promenader som väcker hösttrötta leder till liv.

img_3385

Skrivtips: NaNoWriMo

Idag är det november och därmed den första dagen på NaNoWriMo = National Novel Writing Month. 

Det är en amerikansk uppfinning som startades 1999 och innebär helt enkelt att man ska få igång sitt skrivande. Det är egentligen en tävling som går ut på att alla deltagare ska skriva 50 000 ord på en månad. Vinner man har man alltså skrivit en roman på en månad! Och det kan såklart vara flera vinnare. MEN man måste ju inte tävla. Jag vet många som använder månaden till att bara få inspiration till sitt skrivande och liksom utmana sig själv. Man kan signa upp sig på hemsidan och där skapa mål och prata med andra skrivande själar. Skriv-inspo!

Jag tänker definitivt ta tillfället i akt och skriva på mitt hemliga skönlitterära projekt under denna månad. Lite varje dag kommer ta berättelsen framåt i hejdundrande takt. Sen om det inte blir 50 000 ord är inte hela världen. Jag ser det mest som en inspirerande känga i baken. Vem mer är på?

Dagen till ära – här är lite tidigare inlägg om just skrivande:

Tips för skrivnördar och småföretagare

Det bästa skrivrådet jag någonsin fått

Att skriva resreportage

Avslutar med ett skriv-tips från Hemingway som jag tycker är så himla träffande. Detta brukar hjälpa mig att inte fastna. Ett knep helt enkelt för att hålla skrivandet och kreativiteten flytande.

The best way is always to stop when you are going good and when you know what will happen next. If you do that every day when you are writing a novel you will never be stuck. That is the most valuable thing I can tell you so try to remember it.
/Ernest Hemingway

Intervjuad i Mitt kök: Mattips till fjällturen

”Att vandra i fjällen en klar höstdag eller åka längdskidor över vita vidder är helt fantastiskt. Ännu bättre blir turen om du äter gott och packar smart. Mitt kök bad Emma V Larsson, expert på friluftsliv och vandring, ge sina fem bästa tips på hur man lagar mat över stormkök ute på fjället.”

Nyligen fick jag äran att bli intervjuad av Expressen Mitt kök (för övrigt min receptbibel). Där fick jag ge mina bästa tips på friluftsmat, till exempel om bra råvaror att packa med, knep inför matlagningen och dessutom – mitt bästa recept: Pasta med halloumi.

emma_mittkok

under bar himmel

 

Kängan Haglöfs Barken

 

Till senaste numret av tidningen Friluftsliv testade jag den nya kängan Haglöfs Barken. Den hårdtestades verkligen i somras, i Nordnorge såväl som på hela GR 20. Nu tänkte jag berätta lite om vad jag tycker om den i en recension.

haglofs-barken

Vad
Först och främst så är Barken en skalkänga och går alltså ut på samma grundprincip som skalplagg. 1-lagerskonstruktionen gör att man kan förlänga säsongen genom att addera ett extra par strumpor – och kängan har därför också fått en något bredare passform. Något som passar mina fötter ganska bra. För en avancerad användare utgör konstruktionen även en säkerhetsaspekt: blir kängan blöt är den betydligt lättare att torka än en känga med membran. Tack vare det hållbara lädret, och en mellansula med återvunnen EVA, klassificerar Haglöfs kängan som en Take Care-produkt. En RECCO-reflektor har integrerats i vänster plös för att öka sökbarheten om olyckan är framme.

emma_kangor

Min uppfattning
Sällan har jag haft på mig en sådan snygg vandringskänga. Och den väckte uppmärksamhet – jag blev stoppad på GR 20 flera gånger för att andra vandrare blev nyfikna. En del kommenterade den klassiska, snygga looken men jag fick också höra att den såg ut att vara ganska lätt trots ett robust utseende. Precis så är det också. Den hanterade en extremt knivig terräng med lätthet men gav samtidigt rejält med stöd. Jag fick inga blåsor eller skavsår, vilket jag förundrades över. Den satt som en smäck med en gång, vilket jag är ovan vid. Min kärlek O föll också för kängan och köpte samma innan avresa. Även han upplevde den som enormt skön och bra i varierad terräng. Och nu pratar jag vanlig vandring såväl som tuff scrambling.

Efter all klättring på GR 20 uppstod det emellertid sprickor i gummit runt min känga. Det känns såklart negativt och jag vet inte vad det beror på? Men det till trots, detta är den mest bekväma känga som jag hittills vandrat i, så jag är fast besluten om att reda ut varför sprickorna uppstod – och få dessa lagade. Fortsättning på detta följer med andra ord!

En annan grej – kängan finns bara i herrstorlek än så länge (ned till stl 40). Efterlyser således tjejstorlekar!

p1010041-kopia

Vandring i norra Grekland och Paranesti

Hösten i nordöstra Grekland brinner på de skogsklädda sluttningarna. Bergen veckar sig i rött, grönt och orange långt bortom horisonten. Så långt från den ö-värld som man ofta förknippar med Grekland. Här finns inget turkost snorkel-vatten, tzatziki eller strandpromenader fulla med glada turister. Här finns istället en by som heter Paranesti med en charmig gata, stolta vackra invånare som skrattar högt och kramas mycket och en vild natur som tar andan ur en. Här är lite av det jag fick chansen att upptäcka under min reportageresa. Resten får ni läsa i själva reportagen nästa år.

Denna natur upplevs bäst från Rodopi Mountain-Range Nationalpark, som ligger bara ett stenkast från Bulgarien. 170 000 hektar att leka på! Exempelvis finns här Frakto Forest som är en av de viktigaste urskogarna i hela Europa.
p1010412

Det var berg och skog så långt ögat kunde nå. Paradis ju.

p1010421

Vyn från mitt hotellrum var magisk, särskilt på morgonen.

img_2648

Här sitter tyska Stefan och njuter. Han driver den fina (tyska) resebloggen Today We Travel med sin fru ❤

p1010443

Och jag var i mitt esse här, mitt i detta storslagna.

p1010461

Den närmaste större staden heter Drama, och där finns flera vackra vingårdar som man kan besöka. Vinet var gott!

img_2774

Vi träffade så fina människor.

p1010492

När vi var i Paranesti arrangerades Paranesti Virgin Forest Ultra-Trail. Det är ett supertufft traillopp som går genom den där vilda naturen vi vandrade i. Så imponerade av deltagarna. Det var övervägande manliga deltagare, men en kvinna vann. Power.

p1010485

Och vi körde forsränning! Kanske något av det roligaste som finns.

forsranning

Det var första kapitlet av resan!

Så hittar du uppdragsgivare som frilansjournalist

sa-hittar-du-uppdragsgivare

Jag får frågor på mailen ibland, mest om att frilansa och om hur det funkar att börja jobba som frilansjournalist. Häromdagen dök det upp en som lyder:

Hur hittar man uppdragsgivare som frilansjournalist?

Det är en ypperlig fråga! Det finns såklart inget självklart svar för alla, men här är i alla fall mina bästa tips.

1. Nischa dig. Alla försöker med de stora tidningarna. Hitta din nisch och rikta in dig mot de de mindre, smalare magasinen. Glöm inte att kolla sådant som bransch- och facktidningar.

2. Våga höra av dig, gång på gång. Skicka väl beskrivna idéer och våga ta plats, visa att just du kan göra just den artikeln utomordentligt bra. Du kanske får tio nej, men ett ja. Var inte rädd för att höra av dig men gör det inte heller utan att tänka efter först.

3. Se till att du kan tidningen du försöker sälja in till. Om din idé inte passar tidningens målgrupp alls känns den inte särskilt genomtänkt.När du hör av dig till redaktionschefen (i första hand) eller chefredaktören ska du visa att du har gjort din research, både vad gäller ditt ämne och tidningen i fråga.

3. Köp tidningar och magasin i mängder och brainstorma. Sätt dig i några timmar och anteckna. Läs gärna utländska tidningar inom ditt ämne och försök hitta nya trender.

4. Skriv dröm-tidnings-listan. Rikta in dig på tidning efter tidning och kolla hur de skriver och vilka vinjetter de har. Titta på den där listan när du behöver ny motivation. Där står magasinen som du drömmer om att bli publicerad i. När det händer ska du fira ordentligt.

5. Vad har du att erbjuda, till skillnad från alla andra hundratals frilansare som hör av sig? Beskriv dina kunskaper, sälj in dig själv.

6. Försök att boka in ett möte. Ett personligt möte är ofta praktiskt för att pitcha idéer. Om  personen gillar dig så är det ännu en anledning att anlita dig.

7. Leverera.  Att sälja en idé är en sak, men att sedan behålla uppdragsgivaren är en annan. Då handlar naturligtvis allt om leverans. Gör jobbet riktigt bra, leverera i tid och visa att du har fler lika goda idéer.

uppdragsgivare

 

Möter hösten i norra Grekland

Ett kort hej från mig på resande fot! Skickades iväg på en reportageresa i norra Grekland och nu är första gången jag faktiskt har tid att sitta ned och skriva lite. Detta är en fantastisk plats som tagit mig med storm. Här brinner hösten på bergssluttningarna och de gamla skogarna är som böljande labyrinter.

Mer bilder kommer!

north-greece